Tjo, det var ett tag sen! Det har hänt ganska mycket men samtidigt har det väl varit ungefär som vanligt. Jag övar, repar, har konserter och ett och annat prov, går hem nästan först av alla i familjen och kommer nästan alltid hem sist. Och jag och min baslärare har pratat om sökningar och framtiden och han har sagt att jag faktiskt har en chans att lyckas som musiker där ute i riktiga världen. Det där sista har jag tänkt på så mycket de senaste dagarna och liksom fått en stor fin heliumballong att svälla upp i bröstet av lycka, stolthet och taggad-het (?) på allt som väntar om det går som jag vill. Wow.

 

Och vet ni vad? Snart händer det verkligen, på söndag avgår flyget från Arlanda som ska ta mig till Peking för mellanlandning och därefter landa på Kansai airport i Japan! Det känns helt galet, lyssnar just nu på japansk spotifymusik och kollar länkar på allt från tunnelbanekartor till hotellet vi ska bo på till turistinformation till användbara japanska ord. Tydligen ska en gå på bussarna längst bak och gå av länst fram...

 

Vi ska främst vara i Kyoto, alltså bara kolla hur himla fint det ser ut!

Måste bara visa vilken kul tofs jag fick när jag satte upp håret imorse. Håret, som fortfarande inte kommit över att jag hennade det rött vintern i nian (för snart två år sedan) skiner fortfarande rött, och så fluffigheten på tofsen. Det är liksom ingen hästsvans, det är en... rävsvans! Så till er som vill följa trenderna i denna The Fox-anda vi nu lever i kan jag garantera att denna rävsvans snart kommer sitta på allas huvuden. Fred ut!

Men mest av allt är jag trött. Men det är bara att fortsätta framåt