Vi fick ju också besök i skolan av Sioma, en man som togs till Auschwitz under förintelsen. Han höll en föreläsning för oss, och att få höra allt från honom gav en väldigt anorlunda upplevelse jämfört med det vi har läst om tidigare.

Att få höra om allt han hade att berätta, att få se hans nummer intatuerat i armen... Det är något helt, helt annat än att läsa om det i historieboken. Efter att ha hört hans historia blev inte antalet som dödades bara ett nummer, det blev ett så otroligt enormt antal individer vars livshistorier förstörts att det knappt går att ta in. Jag är i alla fall väldigt glad att jag fick höra hans berättelse, då jag tillhör den sista generationen som kommer kunna få höra det berättat för oss av folk som var med och upplevde det på riktigt.

Åh, jag blir helt tom av att tänka på det där, det är så obegripligt. Må det aldrig behöva hända igen. Som Sioma sa, Det finns bara en ras, människan. Det finns bara en religion, kärleken. Det finns bara en värld, eller ingen värld alls. ♥

Okej, över till något heelt annat så är jag hemma och packar idag, för imorgon bär det av till alperna! Det kommer bli fantastico. Om jag inte hinner uppdatera något mer så säger jag ha ett fetnajs sportlov hörni! Puss <3