Ibland känner jag mig glad. Till exempel

- när jag slår in en liten mängd fisk (typ bara för en eller två) i smörpapper till ett gulligt och fint paket

- när jag säger "det här är 1 kilo" om en vara på jobbet, lägger upp det på vågen och den visar 1000,00 gram

- när min bästa vän kommer och hälsar på mig och får mig att skratta för första gången på längelänge

- när jag orkar rycka upp mig och faktiskt göra saker, som att laga fisk med potatis och sås och diska efter mig själv

- att livet trots allt går vidare.